Have you seen a small little rabbit?

Resan ner gick väldigt bra.
Jag tycker inte om att resa ut tidigt på morgonen. Men när vi väl kommit till gaten blir allt lugnt.
På flygplatsen har man ordnat det väldigt bra för barnen. Ett sjörövarskepp och en hörna med inredning hämtad från Elsa Beskows sagor. Tiden går fort för Thilde och Oliver.
När vi väl kommer ombord sätter sig Thilde på sin plats och spänner fast säkerhetsbältet långt innan mamma,pappa och Oliver kommit fram till sina platser.

Vi kommer till hotell och får våra lägenheter. Vi får en med jättefin utsikt och familjen Tröjboms/Westergren får en med fin utsikt. Min vana trogen går jag till receptionen för att berätta att vi önskat att få lägenheterna bredvid varandra. De har inte kunnat tillgodose detta direkt men lovar att de ska få flytta upp till oss på tisdag.
Sen bär det av till poolen och på kvällen äter vi i hamnen i Cala Bona.
Vi är först på restaurangen bara för att vi ska hinna till Lollo och Bernies show senare.
Barnen får bra kontakt med serveringspersonalen.Oliver speciellt kanske för att han slänger/ tappar mat på golvet och de sopar och sopar runt honom. Sen får de båda kritor och papper så att vi vuxna ska kunna äta färdigt.
Vi hinner till minidiscot och Lollo och Bernie kramen. Thilde är överlycklig och dansar alla de danser hon tränat på hemma. Oliver dansar på i vagnen. Kramen är en stor upplevelse. Alla barnen får ställa sig på led för att få en kram av Lollo och en kram av Bernie. Oliver håller fast Lollo.
Sen är det god natt.
Efter en stund kommer två bekymrade föräldrar upp till oss, nappen-och - kaninen är borta.
Vi startar ett förbrilt sökande utan resultat. Torbjörn och jag bestämmer oss för att gå tillbaka till restaurangen och fråga. Personalen blir förtvivlade när vi frågar: Have you seen a small little rabbit? Vår servitör som säkert har barn själv inser allvaret och kastar sig ner på golvet för att titta under soffan där Thilde satt. De nya gästerna ser minst sagt förvånade ut. Men han bara säger: We loooking for a rabbit. De tittar storögda på varandra. Ingen kanin i sikte. Vi rusar vidare till en affär där vi varit och där säger kvinnan: Yes! Går in i butiken och bakom disken plockar hon vördnadsfullt fram nappen-och-kaninen. Vi tackar henne nästan med en kram och rusar vidare. In på restaurangen visar upp kaninen. Alla ser lyckliga ut och vi springer hemåt.
I sängen sover Thilde med täcket hårt format till en kanin. Mamma har sagt att nappen- och- kaninen kommer hem i morgon och med dessa ord somnade hon tryggt.