torsdag 2 maj 2013

Vem har sagt att det ska vara lätt.

Efter att ha lämnat Gävle där vi fått en jättegod Valborgsmiddag reser vi vidare mot Lundby gård.Tack Emelie och Björn för allt ni gjorde för oss och allt gott ni bjöd på.
Vi hade en härlig stund med er,Linnea och era barn.

När vi klev in hos G och S kändes det som att vi ville krama om dem. Vi hejdade oss förstås och började prata om att vi skulle upp 4.00 och ta oss till Arlanda 04.45.
Vi gick upp på rummet för att installera oss. Med oss har vi en påse där vi har kläderna som vi ska ha imorgon då vi reser. Då säger Torbjörn: var är min nessesär? Då vet jag, din nessesär står på bänken hemma i köket. Jag minns hur jag gick ut i köket och tänkte: Tänk om jag skulle glömma den här. Jag vet ej vad som hände eftersom jag gömde den men jag tog påsen med våra kläder och gick ut.
HIMMEL och PANNKAKA!!!!! Är det så man säger eller nåt mycket värre.
I nessesären ligger all medicin som Torbjörn inte kan vara utan.
Vi står där som paralyserade. Vi måste få tag på ett apotek. Du har väl recept kvar säger jag. Nej, säger T inte blodtrycksmedicinsrecept och den andra vet jag inte.
Vi går ner till G och S de ser chockade ut men men kollar nattöppna apotek och ringer en kompis som är läkare. Han pratar med T och provat sen och ser om han kan skriva ett recept men han saknar en kod till Apoteket så vi får ge upp.
Det apotek som är öppet är inne vid SJ.
Vi går ut på gården och då säger T: Tänk om det här inte fungerar då hinner jag inte hem inatt för att hämta medicinen. Du är galen du kan väl inte åka hem heller säger jag. Vad ska jag göra då jag kan inte åka utan Varan.
Vi ger oss av till stan 45 min.  Väl framme visare det sig att det finns recept på Varan men inte på blodtrycksmedicin. Hon säger ni måste få tag på en jourhavande läkare. På 1177 säger man att man inget kan göra för de har ingen avtal med Sundsvall så de kan inte se journalen. Vad ska vi göra då. Ja, ni kan prova ringa 0601177 det var en luring det fungerade inte men hon blev av med oss i alla fall.
Då måste vi till en akutmottagning för att få ett recept utskrivet.
Då far det i mig jag tar en nummerlapp igen. T är och köper tandborste etc. Jag vill prova igen de måste ju kunna ge dig 6 tabletter.
Vi kommer till en annan kvinna. Går det inte att ge oss dessa tabletter. Hon grunnar lite. Och så säger hon: Jag kan skriva ut ett recept i din läkares namn om hon inte misstycker. Hon rotar fram en lite ask och så sätter hon igång. All medicinhistoria finns ju i datorn.
När hon är klar säger hon: jag tror min farfars far kom från Kvissleby. Vi gör stora ögon sen säger hon och så är jag ofta i Söråker hos min släkt som lever där. Hon ler och vi ler så mungiporna är uppe vid öronen.
Vet du att om det funnits en dagen ros och sätta in i nån tidning så hade vi gjort det.DU ÄR EN ÄNGEL !!
Hon ler och säger ha det nu så jättebra i Paris.
Hon vågade,  hon hade civilkurage och kunde sätta sig över det som man får bara för att rädda våran resa.
Vi reser tillbaka till Lundby gård och sover 4 timmar.

2 kommentarer:

  1. Ooj vilken tur att sånna människor finns ibland! Hoppas att det gått bättre på resan efter det :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, nu flyter det på vi har guld i fickorna. Hi hi!

      Radera