Marknadsdag

Vaknade tidigt i morse. Idag stod en liten tur till stadens marknad på mitt schema. Efter att ha talat med receptionisten har jag fått klart för mig att jag ska vara där tidigt för sen är allt slutsålt och då åker alla Madeiras bönder hem och kommer inte tillbaka förrän nästa fredag.
Så när "frukostklockan ringer" står jag först i kön. Det är jag och fem pensionärspar 75+ som äter frukost. Alla sitter vi sina bord för två och det är alldeles tyst så när som på lite skrammel från porslinet. Vi sitter i uterummet och kan blicka ut i den vackra trädgården. Men det är ju bara jag som inte har nån vid mitt bord att prata med. Men ingen säger ett pip. Efter en stund uppfattar jag att paret vid bordet intill mig viskar till varandra,ungefär var femte minut.
Vad händer med oss när vi levt ihop länge?Har vi pratat färdigt med varandra? Har vi växt ihop så att inga ord längre behövs? Eller är vi bara morgonsura och behöver en stund för att vakna.
En annorlunda upplevelse ändå må jag säga. Får se hur det är i morgon.

Så bär det av med bussen till marknaden. Jag håller vänster när jag kommit fram precis som receptionisten sagt. Och se där, där är de kvinnorna med sina speciella dräkter och alla sina blommor.
Ingången till marknaden kantas av doft och ljuvliga blommor.
Väl inne i huset utan tak håller jag i mig. Jag har varit på många marknader men sällan sett en så vacker marknadsplats. Träd som sträcker sina kronor högt upp mot himlen och under dessa frukt och grönt i mängder. Jag skrev på Instagram idag att jag tror att jag kommit till "frukt och grönt himlen". Så kändes det. Och det visade sig stämma. Så många frukter jag inte ens kunde namnet på. Jag fick smaka åtta olika passionsfrukter. Visste ni att det fanns så många sorter. Jag trodde bara det fanns den där lilla brungröna hemma på ICA.
Jag köpte "äppelpäron"som smakade fantastiskt gott.jag köpte dadlar, passionsfrukter,mimosa och en torkad bukett med kamomill.
Tänk vilka lyckliga människor som får ha en sån marknad att handla på.

Jag gav mig av hemåt vid lunch. Efter min dagliga lunchyoghurt solade  jag tillsammans med fyra pensionärer i trädgården. Lika tysta var vi som när vi åt frukost men vad gjorde det,det var fridfullt.Försökte lyssna på min bok men fick backa hela tiden för att jag somnde som en stock i solen.
På eftermiddagen intog jag afternoontea på ett cafe längs strandpromenaden. Försökte gå dit i rask takt men lyckades sådär.
Nu är det kväll och jag ska säga godnatt till min mimosabukett och lyfta ut den på balkongen.