Termosen

I går morse fick vi Wendy's citronkaka med oss på vår resa mot Coromandel och Whitianga. Vi åkte och åkte och till slut var det dax för lunch. Medhavd paj ,som vi köpte på ett bageri igår,inte illa. Och så var det dax för kaffe/ te och citronkaka.
Var är termosen sa vi till varandra? Ingen termos nånstans,vi sökte och sökte. Den är kvar konstaterade vi och packade ihop kakan och gav oss iväg mot ett kafé för att köpa dryck. När vi åkte där,så mindes jag hur jag när jag stod utanför dörren till rummet fick en stark impuls att gå in igen.Men nej ,jag gjorde det inte utan tänkte istället: Ah, du ska ju alltid kolla allt du har ju redan gått en sväng och så gick jag.
Nu förstår jag det var ju vår älskade termos som ropade: lämna mig inte här!!! Och jag bara gick och gjorde det. Stackarn!
Men nu när jag tänker på det så vet jag,vår termos kommer att få det så bra i köket hos Phil och Wendy.Snälla människor som bryr sig och kanske dom kommer att säga när dom tar fram den ur skåpet: Do you remember those people fr.o.m. Sweden who forgot this cute little thermos?
Ja, det kommer att bli bra för vår termos här i Nya Zeeland men imorgon måste vi nog köpa en ny även fast det tar emot för ingen kan bli så bra och hålla värmen som vår lille vän.