Kuckeli ku klockan är sju
Jeppe och Annika vakna nu.Allting är stilla fåglarna drilla
Ingen i huset är uppe ännu.
Så sjöngs sången när jag var liten och så var det när allt var i sin ordning förr i tiden. Tuppen var den som var först upp i gryningen och väckte alla,sen stämde fåglarna i i kören och så blev det morgon.
Så är det inte längre.
Vad har hänt? När glömde tuppen sitt uppdrag? Var det ett tuppvärldskrig som dödade alla gammeltuppar, de som skulle lära upp ungtupparna? Eller var det nåt slags tupptrauma? Under natten hopar sig frågorna för helt klart beter sig inte tuppar som förr i tiden inte nånstans på platser där jag varit.
Som den natten i Phuket Town till exempel. Tuppen som bodde i närheten började gala vid tre och höll på så några timmar mitt i natten. Kuckeli...Kucke... Krax krax... Kockeli ku....KUCKELI KUUUUU!!!!!!!!!
Kan riktigt se alla småfåglarna som hukade i träden i mörkret och försöker sova:Nu är han igång igen. Han är galen. Kan ingen slå honom i huvudet med nåt hårt så han TUPPAR AV! Tuppar av ,just det. Det är därifrån det uttrycket kommer. Få tuppen att hålla truten, få honom att dorma av så det blir lugnt.
Till slut blir det tyst.
Det första skärvorna av ljus syns mellan löven. En ensam fågel säger sitt kvittivitt och alla de andra stämmer i i kören,högt och lågt. En ljuvlig serenad. Det är åter morgon i kvarteren runt Summer Breeze och tuppen sover.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar