Efter frukost gör vi oss redo för en promenad mot Camacha. Vi går utan några större förhoppningar eftersom vi fick vända ganska snart efter avfärd igår. Men se idag är det bättre. Vi möter många vandrare. Solen tittar fram och det är riktigt skönt trots att vi pälsat på oss rejält. Vi ser några foreller som simmar i levadavan. T rensar levadavan när det blivit stopp med grenar och blad. Vi kommer till en reningsanläggning där vattnet ska ledas vidare.
Jag skrev i förrgår att levadorna byggdes på 1800-talet men de första byggdes redan på 1500-talet under sockerrörsodlingarnas era. Men de har med tiden utvecklats allt mer.
För sådär en 25 år sedan upptäckte turisterna levadorna. Och började vandra längs dessa stigar som egentligen är avsedda för bönderna.Sen den tiden har levadavandringarna vuxit och blivit en stor turistattraktion på Madeira. Levada kommer från ordet levar som betyder att bära fram. Det låter fint tycker jag.
Nåväl. Vi träffar ett svensk par som berättar att Hortensia Tea house inte ligger lång från den plats där vi möts. Så vi tar sikte på det. Det blir också lagomt för mig som börjar blir stel i mitt onda ben.
Väl framme är vi de första gästerna för dagen.Vi dricker te och kaffe och delar på deras egen specialitet, äppelpaj med grädde. Så mycket och så gott. Solen skiner och vi beundrar växtligheten i den fina trädgården.
När vi lämnar caféet ser vi mörka moln tona upp sig i fjärran. Dags att lägga "det långa benet före det korta".Vi går mot en plats efter vägen där någon säljer blomsterlökar,med betalning i en burk,så där förtroendeingivande som det bara kan vara på landet.Där finns också ett litet tak där vi tar skydd för regnet. Det kommer en rejäl skur och under taket får vi sällskap av ett engelskt par som är på väg åt det håll vi kommer ifrån. Jag berättar om Hortensia Tea house och att det kan vara en bra plats att vila på. Men då ruskar mannen på huvudet och säger: Min fru låter oss inte fika. Ja, så kan de vara konstaterar vi, den ene gör som den andre säger😊.Vi skrattar tillsammans. När de hör att vi är från Sverige berättarde att de haft SAAB i över trettio år och att de sålt den sista nu. De gillar inte att General Motors gått in som ägare. Nu har de en Polo men de är inte alls samma sak säger de, de saknar sin SAAB. Regnet lugnar sig och vi tar farväl.
Hemma igen så blir det träning. T springer på bandet och jag gör min bålträning och lite yoga. Idag provar jag balans. Och en liten, liten stund kan jag stå på mitt onda ben och lyfta det andra i Trädet.
Jippi!
Ikväll har vi en vacker sol vår altan. Vi sitter ute och njuter. Konstaterar att,klockan fem hemma är det ganska mörkt. Gruvar oss lite för hemfärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar